eu4journalists

Jordbruk – Fiske – Livsmedel

3. Livsmedelssäkerhet

Aktuella frågeställningar

• Säkra livsmedelskedjan (spårbarhet från gård till gaffel)
• Oro över bekämpningsmedel
• Pågående debatt om genmodifierade livsmedel
• Framtida tillämpning av biovetenskap för växter (till exempel medicinska växter)
• Är produktmärkning tillräckligt?
• Tilltagande fetma, särskilt bland barn.

Livsmedelspolitik täcker en rad områden, däribland livsmedelssäkerhet och -kvalitet, miljön, jordbruk och fiske, konsumentmedvetenhet, forskning och utveckling (inklusive genetiskt modifierade organismer), liksom juridiska och ekonomiska aspekter, som prismärkning och emballage. Det innebär samtidigt att den inte hör till en enda avdelnings ansvarsområde inom EU-kommissionen.

Det finns en stor mottaglighet i unionen för den oro som allmänheten känner när det gäller livsmedelssäkerhet och -trygghet efter de skräckrapporter om livsmedelsskandaler som förekommit flitigt, särskilt rörande “galna kosjukan” (BSE) och “mul- och klövsjukan” (som först kom stort i Storbritannien), fågelinfluensan samt dioxinförgiftning.

En omfattande översyn av lagstiftningen slutfördes 2002, där nytt fokus låg på djurfoder, eftersom foderkontamination var orsaken till alla större livsmedelsskandaler under senare år. Krav på spårbarhet infördes 2005 och uppdaterade hygienbestämmelser 2006. Dessutom har EU antagit riktad lagstiftning gällande ett antal livsmedelssäkerhetsaspekter, som användandet av bekämpningsmedel, kosttillskott, (konstgjorda) färgämnen, antibiotika och hormoner i livsmedelsproduktion, produkter relaterade till livsmedel, som förpackningar, samt stringenta procedurer för att släppa, marknadsföra, märka och spåra grödor och livsmedel som innehåller genetiskt modifierande organismer (GMOs).

För att fullfölja sin “gård till gaffel”-politik har unionen genomfört ett antal åtgärder för att hålla sjukdomar och kontamination utanför Europas livsmedelsförsörjning. Den vägledande principen är att tillämpa ett integrerat förhållningssätt från gård till bord och som täcker alla sektorer i livsmedelskedjan, inklusive foderproduktion, primärproduktion, livsmedelsförädling, förvaring, transport och återförsäljning. De tre pelarna för att förverkliga detta är lagstiftning om säkra livsmedel och säkert foder, pålitlig vetenskaplig rådgivning som beslut kan fattas utifrån och regler upprätthållas.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet European Food Safety Authority (EFSA) i Parma, Italien, tillhandahåller oberoende, offentliga, vetenskapliga bedömningar av existerande och nyligen identifierade risker. Våren 2007, till exempel, frågade EU-kommissionen EFSA om råd om implikationerna för livsmedelssäkerhet av kloning av djur. Myndigheten är också involverad när lagstiftning formuleras och ger råd när beslutsfattare har att hantera en livsmedelsskandal.

För att kunna agera snabbt när en hälsorisk uppstår har EU ett system för tidig varning. Också varje regering i EU har ett system för tidig varning när foder eller livsmedel skulle kunna vara opålitliga och potentiellt utsätta konsumenter för sjukdomsrisker. Regeringen alerterar sedan kommissionen, som är navet i ett rapporteringssystem för hela EU. På senare år har systemet till exempel använts när olovlig genmodifierad majs upptäckts i en medlemsstat.