eu4journalists

Jordbruk – Fiske – Livsmedel

2. Den gemensamma fiskepolitiken (CFP)

Aktuella frågeställningar

• Minskande fiskbestånd och överkapacitet hos fiskeflottan
• Hotade fiskarter
• Kan vattenbruk eller fiskodlingar rädda fiskeindustrin?
• Effekter av kontamination av vild fisk genom vattenbruk
• Behov av alternativa sysselsättningsmöjligheter för traditionella fiskesamhällen
• Oumbärliga åtgärder för bevarande involverar icke-EU-länder
• Kamp mot illegalt fiske.

EU är världens andra största fiskeaktör efter Kina. Med en flotta på över 91 000 fartyg har EU en avkastning på 7,5 miljoner ton fisk från fiske och vattenbruk varje år. Enligt EU-kommissionen skapar fiske och vattenbruk välbehövda sysselsättningstillfällen i kustområden och främjar välfärden i Europas fiskeregioner. Det innebär hårt socioekonomiskt tryck från industrin och medlemsstaterna kommer regelbundet i konflikt om fiskerättigheter och territorialvatten. I takt med att fiskbestånden av många basfisksorter i europeiska vatten når farligt låga nivåer, förblir hållbart fiske en fråga som ges hög praktisk och politisk prioritet på dagordningen.

Som del i åtagandet om ett ansvarsfullt fiske och vattenbruk är EU:s gemensamma fiskepolitik (CFP), som reformerades 2002, utformad för att säkra fiskeindustrins överlevnad. Den reformerade gemensamma fiskepolitiken förenar den långsiktiga målsättningen om att bibehålla säkra nivåer av vuxen fisk i EU-vatten, med ambitionen att hålla jämna steg mellan fiskeflottans kapacitet och den totala fiskpopulationen samt att genomdriva rättvisa fiskeregler inom hela unionen.

Under perioden 2007–2013 har Europeiska fiskerifonden en budget på 3,8 miljarder euro för att ge bidrag till hållbar utveckling av fiskerisektorn. Medlemsstaterna kommer att besluta hur pengarna ska fördelas mellan olika prioriteringar, med större betoning av finansiering av planer för fiskbeståndsåterväxt, inlandsfiske och miljövänligt vattenbruk.

Under senare år har gemensamma regler tillämpats mer enhetligt på grund av ökat samarbete mellan myndigheter. Den nya EU-myndigheten för kontroll av den gemensamma fiskepolitiken Community Fisheries Control Agency kommer att utbilda inspektörer och samordna förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna. Myndigheten, som för närvarande ligger i Bryssel, kommer 2008 att flytta till sitt nya permanenta hem i Europas största fiskehamn i Vigo, Spanien.

Kommissionen menar att “Havsfisk är en naturlig, förnyelsebar och mobil resurs som [samtidigt] är en del av vårt gemensamma arv. Hälsosamma bestånd kan hantera en rimlig fiskenivå men behöver en hälsosam marin miljö. Fiske- och vattenkulturverksamhet måste regleras genom internationellt samarbete för att ta hänsyn till beståndens ständiga återväxt och skyddandet av de marina ekosystemen.”

Medan fiske och miljö i viss mån är integrerade finns fortfarande mycket större utrymme för att integrera alla politikområden som har inverkan på den marina miljön. En integrerad politik skulle förbättra samordningen i så skilda områden som när det gäller expansion av hamnar, borrning utanför kusten eller byggandet av vindkraftverk till havs. En europeisk havspolitik är under utarbetande inom EU.