EU4Journalists.eu is currently not updated. We hope to be back soon.

eu4journalists

select your language

Jordbruk – Fiske – Livsmedel

1. Gemensamma jordbrukspolitiken (CAP)

Aktuella frågeställningar

  • Jordbrukets framtid i det utvidgade EU
  • Energigrödor en viktig sektor
  • Genetiskt modifierade organismer och livsmedelssäkerhet
  • Kamp mot bedrägeri rörande produktionssubventioner
  • Översyn av CAP närmar sig

EU:s jordbrukspolitik går tillbaka till 1957, när skaparna av Romfördraget – som hade brist på livsmedel färskt i minnet – definierade den gemensamma jordbrukspolitikens allmänna målsättning. Den gemensamma jordbrukspolitikens (CAP) principer och mekanismer antogs av de sex ursprungliga medlemmarna av Europeiska ekonomiska gemenskapen. 1962 trädde CAP ikraft.

CAP var tänkt att säkra Europas livsmedelsproduktion och göra oss självförsörjande. CAP:s grundläggande principer förblev desamma genom decennier: garanterade priser för jordbruksprodukter, ofta högre än världsmarknadsnivån, och subventioner utifrån produktionsvolym, utan större oro för överskottsproduktion.

Den gemensamma jordbrukspolitiken har varit ett av EU:s mest integrerade politikområden. Tidigt 1970-tal gick nästan 70 procent av EU:s budget till jordbruk. Efter ett antal reformer har jordbruksutgifterna nu sjunkit till 35 procent för den finansiella perioden 2007–2013. Under samma tidsperiod har mer pengar (9,7 procent) gått till landsbygdsutveckling och expansionen av EU:s andra ansvarsområden.

Den första vågen av CAP-reformer reducerade överproduktionen, fick smörberg att minska och mjölksjöar att sina. Men 2002 gjorde flera faktorer det nödvändigt att genomföra en omfattande översyn av EU:s jordbrukspolitik, däribland flera livsmedelskriser, EU:s planerade expansion österut, Världshandelsorganisationens (WTO) invändningar mot CAP samt Göteborgstoppmötets strategi för hållbar utveckling. 2003 presenterade Franz Fischler, då kommissionär för jordbruk, fiske och landsbygdsutveckling, ett CAP-reformpaket som han beskrev som den mest radikala förbättringen av EU:s jordbrukspolitik någonsin. Hans förslag inkluderade:

  • frikoppling av subventioner och produktion
  • höga krav på miljö, livsmedelssäkerhet samt standarder för djurs välbefinnande som nödvändiga förutsättningar för att komma ifråga för subventioner
  • mer pengar till landsbygdsutveckling i motsats till direkta subventioner och marknadssubventioner
  • nedskärningar i interventionspriser inom många sektorer.

Efter en livlig debatt gick jordbruksminstrarna med på CAP-reformen. Även om kopplingen mellan jordbrukssubventioner och produktion inte var helt avskaffad, som ursprungligen föreslagits, skedde en stor omställning, där huvudparten av jordbrukarnas inkomster nu kommer från direktstöd, utifrån storleken på deras bestånd i stället för produktion.

Reformen förberedde samtidigt EU för Världshandelsorganisationens (WTO) så kallade Doha-runda för internationella förhandlingar om handelsliberaliseringar, där EU erbjöd sig att helt eliminera exportsubventioner till 2013. Samtalen tog ett uppehåll 2006. Oavsett utfallet av handelssamtalen förblir EU världens största importör av livsmedel, särskilt från utvecklingsländer.

Ett antal känsliga sektorer uteslöts ur 2003 års CAP-reform, däribland socker, vin, bananer och annan frukt samt grönsaker. Sedan dess enades man 2005 om en omfattande reform av sockersektorn. 2006 och tidigt 2007 föreslog kommissionen också reformer för vin-, banan- och frukt- samt grönsakssektorerna.

Under Barroso-kommissionen tog Mariann Fischer Boel över rodret för det omdöpta generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling. Hon fortsätter att eftersträva högre livsmedelskvalitet och -säkerhet, effektiv tillämpning av politiken för landsbygdsutveckling 2007–2013, system för energigrödor samt förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken och att minska byråkratin.

Utvidgningen av EU från 15 till 27 medlemmar har inneburit nya utmaningar för den gemensamma jordbrukspolitiken – antalet jordbrukare inom EU ökade med över 70 procent.

Jordbruksorganisationerna har varit nöjda med EU:s beslut att sätta ett minimimål om tio procents biobränslen i transportanvändningen till 2020. EU har skapat en möjlighet för jordbruket att spela en större roll i kampen mot klimatförändringar, anser organisationen COPA.

EU:s ledare har enats om att göra en översyn av CAP 2008. År 2009 kommer att innebära en allmän översyn av EU-budgeten, vilket sannolikt kommer att ha implikationer för CAP bortom 2013.

back to top