eu4journalists

Inre marknaden

1. En vision för den inre marknaden för 2000-talet

Tidigt 2007 presenterade EU-kommissionen sin vision för framtiden för EU:s inre marknad. Kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso sa:

”Den inre marknaden är kärnan i Europas strävan. För medborgarna innebär den rätten att bo och arbeta i ett annat EU-land, och att ha tillgång till en större valfrihet när det gäller kvalitetsprodukter och -tjänster till lägre priser. För företagen innebär den att kunna vara verksam på en intern marknad med 500 miljoner människor som är grundad på rättstatsprincipen, med ömsesidig respekt och tillit. Den inre marknaden är viktigare än någonsin. Nu vill jag se den förstärkt och anpassad till 2000-talets globaliserade värld."

Grunden för den "inre marknaden" lades 1957, när Romfördraget skapade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG). Den har sedan dess varit ett av Europeiska unionens nyckelområden – som tog ett viktigt steg framåt när kommissionen sjösatte sitt initiativ för den inre marknaden 1985. Kärnan i policyn är de "fyra friheterna" – fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital.

Enligt kommissionens beräkningar skapade den inre marknaden från 1993 till 2003 åtminstone 2,5 miljoner ytterligare arbetstillfällen och genererade närmare 900 miljarder euro i ytterligare välstånd.

50 år efter skapandet har kommissionen bytt fokus för den inre marknaden från avskaffandet av hinder för gränsöverskridande handel till att säkerställa att marknaderna fungerar bättre, till fördel för medborgarna, konsumenterna och näringslivet. Detta bör ske "i syfte att främja ett konkurrenskraftigt företagsklimat, som respekterar konsumenternas valfrihet och är socialt och miljömässigt ansvarsfullt". Kommissionen vill också se en förbättrad bedömning av de sociala effekterna av fortsatt integration samt sektorernas avreglering.

Många europeiska medborgare har uttryckt oro över globaliseringens potentiellt skadliga påverkan. Enligt kommissionen är det en fråga om social rättvisa att förekomma och följa med i förändringarna för de människor och sektorer som direkt påverkas av avregleringen. Faktum är att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter introducerades 2005 som ett svar på dessa farhågor, särskilt i Frankrike, och för att hjälpa arbetstagare som gjorts överflödiga som ett resultat av handelsliberaliseringen. Den kommer att utbetala upp till 500 miljoner euro per år i ekonomiskt stöd för att hjälpa dessa människor att hitta nya jobb.

Europafacket (ETUC) och Businesseurope, EU;s arbetsgivarorganisation, har båda välkomnat EU-kommissionens nya vision för den inre marknaden på 2000-talet.

Mycket återstår emellertid att göra för att slutföra den inre marknaden. Inom vissa känsliga områden, särskilt hälsa, finansiella tjänster samt nätverksindustrier som energi, kommer det fortfarande att ta tid att fullborda EU-marknadsintegrationen.