eu4journalists

Miljö

4. REACH – Återvinning och förebyggande av avfall – Ren luft

REACH

En länge emotsedd kompromiss gällande REACH – registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier – antogs i december 2006, för att träda ikraft i juni 2007.

REACH-paketet kräver att tillverkare och importörer av kemikalier tillhandahåller hälso- och skyddsföreskrifter för cirka 30 000 kemiska substanser som för närvarande används i vardagsprodukter. Till dessa hör en lång rad olika sorts plast som används i allt från leksaker, mobiltelefoner och hushållsartiklar till kemikalier som förekommer i städprodukter, färg och textilier.

Alla substanser måste registreras under minst en elvaårsperiod hos den nya Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) i Helsingfors. Myndigheten kommer att samordna djupgående utvärderingar av misstänkta kemikalier och sköta en offentlig databas där konsumenter och yrkesverksamma kan finna information. Arbetet kommer att påbörjas med de giftigaste och mest använda kemikalierna. Om en säkrare substans kan användas till en rimlig kostnad måste den giftigare ersättas. Ansvaret för att bevisa att produkten är säker åligger tillverkaren.

Med REACH hoppas man höja EU-medborgarnas hälso- och miljöskydd samtidigt som innovationskapaciteten och konkurrenskraften hos EU:s kemikalieindustri ska öka.

Återvinning och förebyggande av avfall

Inom Europeiska unionen genereras ungefär 1,3 miljarder ton avfall varje år. Av dessa utgör cirka 40 miljoner ton farliga ämnen. Varje EU-medborgare producerar i genomsnitt över 500 kilo avfall per år, men mindre än en tredjedel av det kommunala avfallet återvinns och nästan hälften går till jordtäckta soptippar.

Trots det växande sopberget har europeiska lösningar på avfallsproduktionen under lång tid varit splittrade. Ett dussin ineffektiva direktiv har producerats sedan 1970-talet. I december 2005 presenterade kommissionen emellertid sin Tematiska strategi för förebyggande och återvinning av avfall, ett nytt förhållningssätt till avfall som tar hänsyn till varje produkts hela livscykel. Målet är att minska avfallsproduktionen och stimulera återvinning och återhämtning genom att skapa en marknad för återvunnet material.

Som ett första steg i den nya strategin har kommissionen föreslagit en översyn av 1975 års ramdirektiv om avfall, vilket skulle inkludera livscykelsansatsen i avfallspolitiken, nationella program för förebyggande av avfall, modernisering av återvinningsmarknaden, främjandet av ekonomiska instrument i medlemsstaterna som soptippsskatter samt en modernisering av avfallslagstiftningen.

2006, i samband med en diskussion av översynen av avfallsdirektivet, betonade EU:s miljöråd vikten av att minimera avfallsproduktionen och ta hänsyn till förebyggande av avfall inom områden som produktpolitik och ekodesign av elektriska apparater.

I februari 2007 krävde Europaparlamentet bindande mål för avfallsminskning och införandet av en avfallshierarki i fem steg som prioriterar förebyggande, återanvändning och återvinning framför deponi på soptippar. Parlamentet vill stabilisera avfallsproduktionen senast 2012 till 2008 års nivå, och att avfallsproduktionen måste börja minska från 2020. Senast 2020 ska 50 procent av allt kommunalt avfall återvinnas.

Diskussionen om EU:s avfallspolitik fortsätter. En särskilt känslig tvistefråga är huruvida klassificeringen av avfallsförbränning ska ändras från "bortskaffande" till "återvinning" för energiproduktion.

Ren luft

EU-kommissionen gör bedömningen att luftföroreningarna från mycket fina dammpartiklar och ozon orsakade 370 000 dödsfall inom EU år 2000. 2005 presenterade kommissionen sin Tematiska strategi mot luftföroreningar – som man hoppas ska minska antalet dödsfall orsakade av luftföroreningar till 230 000 till 2020.

Strategin fokuserar på att minska utsläppen från fem nyckelföroreningar och marknära ozon till 2020:

• Partiklar – stoft som släpps ut direkt, till exempel från bilar eller som skapas genom kemiska reaktioner, är de största luftföroreningarna som utgör ett hot mot människans hälsa
• Ammoniak – härrör huvudsakligen från djuravfall och gödningsmedel
• Kväveoxider – orsakar surt regn, övermått av alger i sjöar samt marknära ozon
• Svaveldioxid – skapas genom förbränning av kol och olja
• Flyktiga organiska föreningar – släpps ut från färg, lösningsmedel, transportbränsle och en är en nyckelkomponent i marknära ozon
• Marknära ozon – skapas av kväveoxid och flyktiga organiska föreningar, är potentiellt dödliga för människor samt åstadkommer omfattande föroreningar i skogar och jordbruk.

Kommissionen vill sätta standarder för föroreningar så att andra länder i världen följer efter, vilket med tiden skulle ge EU:s företag en konkurrensfördel genom att man inför renare teknik.

Kostnaden för en sådan strategi uppskattas till 7,1 miljarder euro årligen till 2020. Kommissionens generaldirektorat för miljö uppskattar emellertid att de relaterade hälsofördelarna, inklusive färre alltför tidiga dödsfall, färre sjukdagar och förbättrad arbetsproduktivitet, liksom färre sjukhuspatienter, skulle vara värt minst 42 miljarder euro per år.

Det relaterade nya direktivet om luftkvalitet var under diskussion inom EU 2007.