eu4journalists

Vetenskap och forskning

1.Att behålla konkurrenskraften

Vetenskap, forskning och teknisk utveckling hjälper alla till att skapa arbetstillfällen, välstånd och livskvalitet. Målet med Europeiska unionens forskningspolitik är "att organisera samarbete på olika nivåer, samordna nationell och europeisk politik, uppmuntra nätverkande av forskningslag och öka människors och idéers rörlighet för att på så sätt stärka europeisk konkurrenskraft."

Europeisk forskning påbörjades med Euratomfördraget 1956 och fokuserade på kärnforskning. Att bredda forskningen på europeisk nivå gick dock trögt och först i början av 1980-talet kom man överens om det första ramprogrammet för forskning och teknikutveckling, Esprit, som täckte åren 1984–1994. Sedan 1984 har sex ramprogram styrt europeiska forskningsansträngningar och -samarbete. Det senaste, det sjunde ramprogrammet för forskning, löper från 2007 till 2013 och är särskilt utformat för att skapa tillväxt och jobb.

I dag är EU världsledande inom många teknikområden, men möter växande utmaningar inte bara från traditionella konkurrenter som USA och Japan, utan också från tillväxtekonomier som Kina, Indien och Brasilien.

Även om forskning står högt på den politiska dagordningen i Europa har det tagit tid att omvandla detta till ökade budgetanslag för vetenskap och forskning. Enligt Eurostat har forsknings- och utvecklingsutgifter under senare år uppgått till 1,9 procent av BNP i Europa mot 2,7 procent i USA och 3,2 procent i Japan. Kina nådde 1,3 procent 2005. Inom EU är skillnaderna mellan medlemsstaterna fortsatt stora, med Sverige och Finland som investerar över 3,5 procent av sin BNP i forskning och Cypern och Rumänien 0,4 procent.

Mäter man däremot innovationstakten har EU långsamt minskat innovationsklyftan gentemot USA under de senaste fem åren se European Innovation Scoreboard 2006. Finland, Sverige, Danmark och Tyskland har kallats innovationsledande, inte bara bland EU-medlemmarna utan också globalt, med betydligt bättre resultat och mycket större investeringssatsningar på innovationer än genomsnittet.

EU:s målsättning är att forsknings- och utvecklingsinvesteringarna som en del av unionens Lissabonstrategi för tillväxt och konkurrenskraft i genomsnitt ska uppnå tre procent av nationell BNP 2010.

“Kommande sju år kommer inte bara att se ett större och djärvare ramprogram för forskning. De kommer också att innebära ett större beroende av forskning i takt med att Europa fortsätter att bygga ett kunskapssamhälle", sa kommissionär Janez Potoc’`nik i samband med lanseringen av EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknologi i januari 2007. Utan dynamiska vetenskapliga framsteg är det svårt att tänka sig europeisk ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen, än mindre nya och innovativa produkter och tjänster som gör europeiska företag konkurrenskraftiga i en avreglerad och globaliserad ekonomi, som Lissabonstrategin föreställer sig.

Europeiska unionen ökade nyligen satsningarna på innovationsstöd i Europa. EU:s nyaste vetenskapliga myndighet, Europeiska forskningsrådet, lanserades tidigt 2007 för att finansiera den allra senaste forskningen inom ny teknik som ska göra att Europa förblir konkurrenskraftigt. Forskningsrådet (EFR) har en budget på 7,5 miljarder euro fram till 2013. Dess 22 man starka panel som består av namnkunniga vetenskapsmän kommer att styra finansieringen till forskare och vetenskapsmän med bas i Europa, för undersökningsdrivna projekt inom vetenskap och teknologi, samhällsvetenskap och humaniora. EFR vill särskilt uppmuntra kreativitet, risktagande samt unga vetenskapliga talanger.

Ett annat nytt initiativ, Europeiska tekniska institutet, planeras inleda sitt arbete 2008.

EU:s vetenskaps- och forskningspolitik har två huvudaspekter: 1) Till 2010 syftar det europeiska forskningsområdet (EFO) till att skapa en mer sammanhängande miljö för vetenskap och forskning inom EU, en gemensam kunskapsmarknad; 2) EU:s ramprogram för forskning är de finansiella instrument som ska förverkliga EFO.

Ytterligare information om forskningssektorn inom EU finns på kommissionens webbplats, Forskning eller hos det Gemensamma forskningscentret, som skapades för att tillhandahålla oberoende vetenskapligt och tekniskt stöd för skapandet, utvecklandet, genomförandet och övervakningen av EU:s forskningspolitik – i medlemsstaternas gemensamma intresse.

Uppdaterad information om de specifika initiativen och aktiviteterna på området finns tillgänglig genom informationstjänsten Cordis.